Wes Craven
 |
|
Chanserna att Wes Cravens namn uppkommer i en diskussion som handlar om skräckfilm och skräckfilmsregissörer torde vara förhållandevis goda. Tillsammans med regissörer som Dario Argento, John Carpenter, Lucio Fulci, Tobe Hooper och Sam Raimi tillhör Craven skräckfilmens absoluta främsta visionärer.
Wes Craven föddes den 2 augusti 1939 i Cleveland, Ohio i USA. Wes växte upp i en strikt baptistisk familj, hans far dog redan när han var fyra år gammal och hans barndom ska ha varit svår och mödosam. Craven lämnade efter sina ungdomsår Cleveland bakom sig för att studera litteratur och psykologi på Wheaton College i Illinois och 1963 kunde Craven ta ut examen i de båda ämnena, därefter studerade han filosofi på John Hopkins University och han jobbade ett tag som professor i litteratur. Craven jobbade även ett tag som taxichaufför innan han 1970 anlände till New York och tog plats på ett litet filmbolag på Manhattan.
Han arbetade sig snabbt upp och karriären började med klippning och redigering av ett par mindre kända skräckfilmer innan han 1972 blev erbjuden av Sean S Cunningham (upphovsmannen till ”Fredagen den 13:e” serien) att regissera och skriva manus till en film. Sagt och gjort, Craven skrev ett manus och regisserade filmen ”The Last House on the Left” (1972), en film som var tydligt inspirerad av Ingmar Bergmans ”Jungfrukällan” (1960). Filmen handlar om två tonårsflickor som efter en rockkonsert våldtas, torteras och mördas av ett par fängelserymlingar endast några hundra meter från en av de mördade flickornas hus. De behöver sedan någonstans att sova och bjuds ovetande in av föräldrarna, men när de får reda på vad som hänt deras tonårsdotter tar de en gruvlig hämnd på rymlingarna.
Filmen rörde upp en häftig kritikerdebatt och många kallade den motbjudande och pervers, filmen uppskattades på få håll. På senare år har dock filmens värde reviderats och filmen räknas nu som en klassiker inom modern skräckfilm. ”The Last House on the Left” spelades in för ynka 90 000 dollar och genererade hela 18 miljoner dollar i inkomster, men trots detta dröjde det ytterligare fem år innan Wes Craven återigen regisserade en film. Detta berodde till stor del på den kritikerstorm som omgärdade ”The Last House on the Left”. Denna nya filmen fick namnet ”The Hills Have Eyes” (1977) och osade en hel del inspiration från Tobe Hoopers ”Motorsågsmassakern” (1974). Filmen handlar om ett par kannibaler som terroriserar en familj i Nevadaöknen. Även denna film blev en ekonomisk storsuccé och den rönte emellertid också betydligt bättre kritik än ”The Last House on the Left”.
Efter denna film regisserade Craven filmerna ”Deadly Blessing” (1981) och ”Träskmannen” (1982). Efter dessa två filmer kom så det stora genombrottet 1984 med filmen om den brännskadade barnamördaren med slokhatt, Freddy Krueger. Filmen som antagligen är bekant för de flesta som är intresserade av film hette ”Terror på Elm Street” (1984) och blev en enorm överraskningssuccé, Cravens film räddade filmbolaget New Line Cinema från en nära förestående konkurs. Av alla skräckfilmer som riktades till tonårspubliken under 80-talet var ”Terror på Elm Street” den kanske mest sofistikerade. Karaktären Freddy Krueger spelad av Robert Englund blev oerhört populär och uppföljarna producerades i rask takt. Craven var dock inte inblandad i merparten av dessa. Han återvände 1994, tio år efter originalet och skrev manus och regisserade en sjunde del i filmserien om Freddy Krueger, ”Wes Cravens New Nightmare” (1994). Där upphöjer Craven på ett smart sätt Krueger till någon sorts nästan mytologisk status då han terroriserar regissören Craven och de riktiga skådespelarna från ”Terror på Elm Street” filmerna. Cravens metafilm var en smart och intressant avslutning på karaktären Freddy Krueger. Hans skötebarn har dock visat sig vara otroligt seglivad och så sent som i år dök Freddy upp igen i filmen ”Freddy vs Jason” (2003) där han slåss mot Jason Voorhees. Wes Craven har inte medverkat i denna produktion.
Det ska sägas att Wes Craven inte bara har gjort succéer, han har även hunnit med en del bottennapp såsom ”Deadly Friends” (1986), ”The Serpent and the Rainbow” (1988) och ”En vampyr i Brooklyn” (1995).
1996 gjorde Wes Craven storstilad comeback då han regisserade filmen ”Scream” (1996) baserat på ett manus av Kevin Williamson. Filmen som spelades in med relativt låg budget blev en enorm succé och blåste liv i en närmast utdöd genre, teen-slashern. Till slasher-temat tillförde Craven och Williamson en rejäl dos med humor och filmen fullkomligt haglar med intertextuella referenser till bland annat Cravens tidigare filmer och milstolpar inom skräckgenren. Filmen lekte på ett mycket skickligt sätt med den egna genren. Inspirerad av framgången med ”Scream” kom uppföljaren ”Scream 2” (1997) året därpå som ett brev på posten. Även den blev relativt succéfylld. Man gjorde också en tredje film i serien, ”Scream 3” (2000), men den kändes rejält krystad och urvattnad.
Efter denna film har Craven tagit det lugnt, han har dock återförenats med Kevin Williamson för att göra en varulvsfilm med namnet ”Cursed” (2004). Filmen har genomgått en rad svårigheter och efter att filmbolaget pekat tummen ner för vissa delar av filmen, ska det enligt rapporter ha ändrats en del i manus och tydligen ska stora delar av filmen skjutas om med start i november. Det återstå att se om Wes Craven och Kevin Williamson lyckas ro detta problemfyllda projekt i hamn.
Under sina mer än 30 år i branschen har Wes Craven både blandat och gett och trots att alla hans produktioner inte varit kanonbra så måste han ändå ses som en av de riktigt stora regissörerna inom skräckfilmsgenren och förhoppningsvis har inte Wes Craven gett oss sin sista kalla rysning, sitt sista skratt och sitt sista blodisande skrik riktigt ännu.
Wes Craven föddes den 2 augusti 1939 i Cleveland, Ohio i USA. Wes växte upp i en strikt baptistisk familj, hans far dog redan när han var fyra år gammal och hans barndom ska ha varit svår och mödosam. Craven lämnade efter sina ungdomsår Cleveland bakom sig för att studera litteratur och psykologi på Wheaton College i Illinois och 1963 kunde Craven ta ut examen i de båda ämnena, därefter studerade han filosofi på John Hopkins University och han jobbade ett tag som professor i litteratur. Craven jobbade även ett tag som taxichaufför innan han 1970 anlände till New York och tog plats på ett litet filmbolag på Manhattan.
Han arbetade sig snabbt upp och karriären började med klippning och redigering av ett par mindre kända skräckfilmer innan han 1972 blev erbjuden av Sean S Cunningham (upphovsmannen till ”Fredagen den 13:e” serien) att regissera och skriva manus till en film. Sagt och gjort, Craven skrev ett manus och regisserade filmen ”The Last House on the Left” (1972), en film som var tydligt inspirerad av Ingmar Bergmans ”Jungfrukällan” (1960). Filmen handlar om två tonårsflickor som efter en rockkonsert våldtas, torteras och mördas av ett par fängelserymlingar endast några hundra meter från en av de mördade flickornas hus. De behöver sedan någonstans att sova och bjuds ovetande in av föräldrarna, men när de får reda på vad som hänt deras tonårsdotter tar de en gruvlig hämnd på rymlingarna.
Filmen rörde upp en häftig kritikerdebatt och många kallade den motbjudande och pervers, filmen uppskattades på få håll. På senare år har dock filmens värde reviderats och filmen räknas nu som en klassiker inom modern skräckfilm. ”The Last House on the Left” spelades in för ynka 90 000 dollar och genererade hela 18 miljoner dollar i inkomster, men trots detta dröjde det ytterligare fem år innan Wes Craven återigen regisserade en film. Detta berodde till stor del på den kritikerstorm som omgärdade ”The Last House on the Left”. Denna nya filmen fick namnet ”The Hills Have Eyes” (1977) och osade en hel del inspiration från Tobe Hoopers ”Motorsågsmassakern” (1974). Filmen handlar om ett par kannibaler som terroriserar en familj i Nevadaöknen. Även denna film blev en ekonomisk storsuccé och den rönte emellertid också betydligt bättre kritik än ”The Last House on the Left”.
Efter denna film regisserade Craven filmerna ”Deadly Blessing” (1981) och ”Träskmannen” (1982). Efter dessa två filmer kom så det stora genombrottet 1984 med filmen om den brännskadade barnamördaren med slokhatt, Freddy Krueger. Filmen som antagligen är bekant för de flesta som är intresserade av film hette ”Terror på Elm Street” (1984) och blev en enorm överraskningssuccé, Cravens film räddade filmbolaget New Line Cinema från en nära förestående konkurs. Av alla skräckfilmer som riktades till tonårspubliken under 80-talet var ”Terror på Elm Street” den kanske mest sofistikerade. Karaktären Freddy Krueger spelad av Robert Englund blev oerhört populär och uppföljarna producerades i rask takt. Craven var dock inte inblandad i merparten av dessa. Han återvände 1994, tio år efter originalet och skrev manus och regisserade en sjunde del i filmserien om Freddy Krueger, ”Wes Cravens New Nightmare” (1994). Där upphöjer Craven på ett smart sätt Krueger till någon sorts nästan mytologisk status då han terroriserar regissören Craven och de riktiga skådespelarna från ”Terror på Elm Street” filmerna. Cravens metafilm var en smart och intressant avslutning på karaktären Freddy Krueger. Hans skötebarn har dock visat sig vara otroligt seglivad och så sent som i år dök Freddy upp igen i filmen ”Freddy vs Jason” (2003) där han slåss mot Jason Voorhees. Wes Craven har inte medverkat i denna produktion.
Det ska sägas att Wes Craven inte bara har gjort succéer, han har även hunnit med en del bottennapp såsom ”Deadly Friends” (1986), ”The Serpent and the Rainbow” (1988) och ”En vampyr i Brooklyn” (1995).
1996 gjorde Wes Craven storstilad comeback då han regisserade filmen ”Scream” (1996) baserat på ett manus av Kevin Williamson. Filmen som spelades in med relativt låg budget blev en enorm succé och blåste liv i en närmast utdöd genre, teen-slashern. Till slasher-temat tillförde Craven och Williamson en rejäl dos med humor och filmen fullkomligt haglar med intertextuella referenser till bland annat Cravens tidigare filmer och milstolpar inom skräckgenren. Filmen lekte på ett mycket skickligt sätt med den egna genren. Inspirerad av framgången med ”Scream” kom uppföljaren ”Scream 2” (1997) året därpå som ett brev på posten. Även den blev relativt succéfylld. Man gjorde också en tredje film i serien, ”Scream 3” (2000), men den kändes rejält krystad och urvattnad.
Efter denna film har Craven tagit det lugnt, han har dock återförenats med Kevin Williamson för att göra en varulvsfilm med namnet ”Cursed” (2004). Filmen har genomgått en rad svårigheter och efter att filmbolaget pekat tummen ner för vissa delar av filmen, ska det enligt rapporter ha ändrats en del i manus och tydligen ska stora delar av filmen skjutas om med start i november. Det återstå att se om Wes Craven och Kevin Williamson lyckas ro detta problemfyllda projekt i hamn.
Under sina mer än 30 år i branschen har Wes Craven både blandat och gett och trots att alla hans produktioner inte varit kanonbra så måste han ändå ses som en av de riktigt stora regissörerna inom skräckfilmsgenren och förhoppningsvis har inte Wes Craven gett oss sin sista kalla rysning, sitt sista skratt och sitt sista blodisande skrik riktigt ännu.
