Pingvinresan (2005)

Franske regissören och biologen Luc Jacquet spenderade 13 månader med sina fotografer och filmcrew på Antarktis för att spela in dokumentären Pingvinresan. Resultatet är inget annat än gripande, hjärtevärmande och helt fantastiskt. Pingvinresan är en hisnande vacker film om kejsarpingvinen som en gång om året, i tusental, vandrar från havet 20 mil upp på land i Antarktis för att para sig. Fylld av komedi, romantik, dramatik och spänning innehåller den allt som vilken Hollywoodfilm som helst. Peter Dalle har bearbetat det svenska manuset och Gösta Ekman bidrar med berättarrösten. Musiken är gjord av den unga franska stjärnan Emelie Simon som även sjunger ett par låtar. När dokumentären släpps omkring i världen har det varit kutym att visa med egna berättarröster. I USA gick de så långt att de klippte om den och ändrade till egen musik medan Morgan Freeman fick läsa in rösten.

Pingvinresan är den bästa djurdokumentären jag någonsin sett. Med bedårande vackra bilder har Jacquet fångat pingvinernas otroliga vandring och parning så att det blir omöjligt att inte bli förälskad i dem. I ett så kargt men ändå hotande fagert landskap få av oss lär få besöka är det fascinerande att följa de intressanta kejsarpingvinerna. Om man endast skulle bedöma vyerna och fotot så skulle den få full pott, men en dokumentär är inte bara bilderna. För vad som blir en smula sänkande är Ekmans lekfulla berättarröst som inte lika mycket handlar om vetenskapliga fakta såsom att berätta ur pingvinernas perspektiv. På så vis blir dokumentären nästan en Disney film blandad med fransk elegans, som både känns oerhört naturlig men också väldigt snäll. När vi får se hur en fågel attackerar en pingvin unge klipper man innan man får se något allt för allvarligt, men samtidigt så räds man inte med att visa ihjälfrusna djur. Intressant är att i den franska originalfilmen så består berättarrösterna av tre röster för att representera en mamma, pappa och barn familj av pingviner. Något som i min åsikt är bland det sämsta i Pingvinresan och därför kan tacka Peter Dalle för att ha ändrat. Samtidigt så har den amerikanska versionen tagit det ett steg längre och är en mer klassisk objektiv djurdokumentär som tyvärr förlorar en del av den vackra poesin som låg i den franska musiken.

Dokumentärens styrka ligger i de fascinerande och minst sagt magnifika kejsarpingvinerna och att lära känna dessa nobla överlevare i världens kallaste plats. Dess svaghet ligger i ett relativt tomt innehåll under dess fina yta. I USA blev filmen den näst mest sedda dokumentären i historien, efter Fahrenheit 9/11. Pingvinresan är även en av de fem nominerade till en Oscar för Bästa dokumentär 2006. Man kan gott säga att filmen är en upplevelse ni inte borde missa att se på stor duk för att själva uppleva denna känslofyllda resa.