Into the Wild (2007)

“A career is a 20th century invention – and I don’t want one.”

22 årige Christopher McCandless (Emile Hirsch) har precis avslutat sina collegestudier och har en lovande framtid inom räckhåll. Men istället för att välja en framgångsrik yrkeskarriär, bestämmer han sig för att vända sitt priviligerade liv ryggen. Han lämnar sin hemstad i South Dakota och beger sig ut i vildmarken för att finna meningen med livet. På vägen träffar han många färgstarka personer.

De flesta har förmodligen vid något tillfälle föreställt sig att det vore skönt att leva utanför samhällets ramar och komma bort från exempelvis materialism, statustänkande, systematiskt leverne, krav och förväntningar från olika håll. Skillnaden mellan Christopher McCandless och nästintill alla andra människor som haft dessa tankar är att han levde ut dem.
Nu, 10 år efter att Sean Penn först fick idén att göra filmen, kommer berättelsen om de äventyr Christopher McCandless upplevde i strävan efter total frihet och lycka. Sean Penn är mest känd för sina prestationer framför kameran men han har även skrivit manus och regisserat ett antal filmer, bland annat kritikerrosade The Pledge (2001). Manuset till Into the Wild har han baserat till största delen på Jon Krakauers prisbelönta bästsäljare med samma titel, som i sin tur är baserad på verkliga händelser. Risken att det skett omskrivningar både till höger och vänster är således påtaglig, men vad spelar det för roll när filmen känns autentisk och resultatet är både gripande och tankeväckande – utan att bli för sentimental.
Detta torde vara Penns mest personliga film hittills då han vårdar varje scen som om det vore en självbiografi där endast perfektion är gott nog. Han visar Christopher McCandless största möjliga vördnad. Var han än går låter han McCandless sprida glädje och värme omkring sig och han liksom lyser upp tillvaron hos de människor han träffar genom sin blotta närvaro och med sin filosofi.
Det går dock överstyr när Jena Malone (som spelar Christopher McCandless syster i filmen) agerar berättare, för även om det adderar till det nödvändiga familjeperspektivet så framkommer essensen i hennes ord på andra sätt.

Filmen är alltid inspelad på de angivna platserna och inspelningsteamet gjorde hela fyra resor till Alaska för att fånga de olika årstiderna. Förutom att det innebär ett helt enastående vackert foto så bidrar det även till ökad realismkänsla.
Vad gäller skådespelarprestationerna är det anmärkningsvärt att den kortväxte och redan tämligen späde Emile Hirsch bantade nästan 20 kilo under inspelningen vilket ökar realismen ytterligare, samtidigt som det visar på stark hängivenhet. Bland birollerna är Catherine Keener bra som hippie och Oscarnominerade Hal Holbrook gör en minnesvärd fadersrollgestaltning.

Den långa speltiden på nästan 150 minuter hade kunnat kortas ner med bibehållet resultat, men det blir aldrig segt eller för långsamt. Sean Penn lyckas hålla upp historien mycket bra tack vare effektiv och fräsch klippning som växlar i tid och miljö. Tillsammans med Emile Hirschs starka inlevelse förmår han dessutom, på ett övertygande sätt, lyfta fram naturens obestridliga dragningskraft vilket gör att det blir lätt för betraktaren att förstå Christopher McCandless. Hans val och hans filosofi framstår aldrig som konstig, utan snarare tankeväckande och intressant.
Vad du än gör, missa inte Into the Wild! Det är en av de absolut bästa filmerna på 2000-talet och en film som stannar kvar länge efteråt.